Kategori: Yogaformer

Om du bor på en mindre ort, eller om ditt första möte med yoga är via exempelvis Friskis och Svettis, är sannolikheten stort att den yoga du utövat är den så kallade Poweryogan. Denna typ av yoga utvecklades ur Ashtanga som är den mest fysiskt krävande av de ursprungliga yogavarianterna och det typiska för denna form av yoga är att fokus ligger mer på de fysiska aspekterna än de mentala.

Denna form av yoga utvecklades i USA under mitten av 1980-talet av Beryl Bender Birch och Bryan Kest. De fann att Ashtangayoga mest riktade sig till yngre och vältränade personer medan andra fick kämpa för att klara av de krävande passen och de många avancerade ställningarna. Målet med Poweryoga var istället att skapa en form av yoga som passade alla. Fokus ligger, som nämndes tidigare, på styrka och smidighet även om meditation ingår som en liten del av passen. Till skillnad från många andra typer av yoga är denna form dock inte särskilt spirituell och kan, tillsammans med Mediyoga, anses vara den mest sekulära typen av yoga.

Det är förmodligen också tack vare de mer sekulära formerna av yoga som yogan faktiskt blivit så populär som den är. Många svenskar skyggar för religion i alla former och med en träning som inte fokuserar på någon form av tro kan alla, oavsett livsåskådning, ägna sig åt denna träningsform. Fördelarna är dessutom många. Så många att ämnet gång på gång tas upp i både kvälls- och dagspressen.

Vem kan utöva poweryoga?

Poweryoga är skapt för att passa alla oavsett förutsättningar. Det spelar med andra ord ingen roll hur vältränad du är eller om du är gammal eller ung. Alla deltar efter egen kraft och förmåga. Enda undantaget från regeln är de personer som lider av någon allvarlig skada eller funktionsnedsättning. Skulle detta gälla dig är det i många fall bättre att du vänder dig till en lärare som är utbildad i Mediyoga eftersom vissa rörelser riskerar att förvärra dina problem.

Men för den som är hyfsat frisk och utan några allvarligare skador till rörelseapparaten så är poweryoga ett utmärkt, och mycket tillgängligt, alternativ. Du kan hitta klasser i poweryoga på de flesta gym och via föreningar som den redan nämnda Friskis och Svettis. Det är inte heller ovanligt att hitta helt oberoende lärare vilket innebär att chanserna att få prova på denna typ av yoga är närmast oändliga.

I takt med att den vanliga yogan blivit allt mer accepterad och populär har även andra typer av yoga, som Medicinsk yoga, blivit allt mer efterfrågad. Medicinsk yoga började spridas i sverige i mitten och slutet av 1990-talet tack vare pionjären Göran Boll. Han hade till en början enbart planerat att sprida yogan till svenska arbetsplatser som en del av arbete för en bättre arbetsmiljö och förebyggande av skador.

Av en ren slump hade en kvinna med axelsmärtor provat programmet och blivit betydligt bättre. Denna kvinna visade sig vara docent på Karolinska institutet i Stockholm. Hon ville nu undersöka om även andra patienter kunde få samma goda resultat som hon fått. Resultatet blev en forskningsstudie på ryggpatienter som genomfördes i Karolinskas regi. Patienterna fick följa ett specialanpassat yogaprogram som varade i 30 minuter. De uppmanades att utföra det två gånger i veckan i 6 veckor. Resultatet var överväldigande. Patienterna blev oerhört mycket bättre av yogan.

En uppföljande studie gjordes 2013 på 150 personer med ospecifik ryggsmärta, det vill säga smärta som inte kommer sig av någon skada eller förslitning i ryggen. Studien visade klart och tydligt att samhället skulle spara upp till en miljon kronor per patient om yoga användes som en första behandlingsform vid ospecifik ryggsmärta. Dessutom skulle mycket personligt lidande och tablettberoende undvikas.

Hur fungerar Medicinsk Yoga?

Medicinsk yoga eller Mediyoga som den också kallas har utvecklats ut en specifik form av yoga som kallas kundaliniyoga. Fokus ligger på att sträcka, töja och böja i lederna. Mediyoga fokuserar också mycket på andningsövningar, meditation och djupavslappning eftersom detta har en bevisat god effekt vid smärta, depression och stress.

Andningsövningarna anses vara särskilt viktiga eftersom forskning visat att ett felaktigt andningsmönster och andningsteknik gör kroppen stressad. Vid korrekt andningsteknik kommer mer syre ut i blodet och till cellerna vilket är viktigt för läkning och återhämtning.

För att få effekt av träningen räcker det att träna mellan 20 till 30 minuter två gånger i veckan i mellan 6 till 8 veckor. Men många av deltagarna känner de positiva effekterna tidigare än så.

Är Mediyoga enbart för smärtpatienter?

Mediyoga kan utövas av alla. I dagsläget finns det över 1 200 instruktörer i mediyoga fördelade på 80 olika sjukhus och vårdcentraler. Dessa har grupper med patienter som har allt från smärtproblematik till hjärtsjukdom eller cancer. Det spelar inte heller någon roll hur rörlig patienten är, alla kan delta i mediyoga utifrån sina egna förutsättningar vilket säkerligen bidragit till yogans stora, och växande, popularitet.

Som redan nämnts finns det förmodligen en yogaform för alla. Yoga är en träningsform, en filosofi och en del av den indiska läkekonsten och har varit ett bestående inslag i bortåt 5000 år. Det innebär förstås att många olika grenar utvecklats för olika behov och problem. Yinyoga och Yoganidra är två typer av yoga som kanske upplevs som något obskyra och någonting som få stiftat bekantskap med.

Båda formerna används ofta som en form av rehabilitering eller för personer som drabbats av utbrändhet och sömnstörningar. Men vad är det då som är så speciellt med dessa två former av yoga och som gör att de skiljer sig så radikalt från exempelvis Hathayoga eller Ashtanga?

Yinyoga

För att förstå yinyoga måste man också förstå begreppet yin och yang. Dessa två är motkrafter till varandra och två halvor av livet som måste balanseras. Yang är ljus och mycket energi och de flesta former av yoga baseras på yang. Yin är yangs motsats och är mörker, vila och avslappning. Ställningarna är alla mycket enkla och så gott som samtliga utövas antingen i sittande eller liggande. Dessutom används kuddar och filtar för att positionera kroppen så att den förblir behagligt placerad under hela övningen. Varje ställning hålls sedan under flera minuter. Det är inte ovanligt att ställningarna behålls i upp emot en kvart i vissa fall. Målet är att muskler, leder och senor ska slappna av i ställningen.

Detta gör yinyogan till ett bra komplement till andra träningsformer som löpning, styrketräning eller mer styrkekrävande varianter av yoga. Yin är också bra som rehabilitering efter skador och är särskilt effektiv för personer som har problem med stela muskler och leder. Den är också bra för personer som stressar mycket och behöver hjälp att varva ner. Prova ett pass på fredag kväll innan sovdags för en riktigt bra avslutning på jobbveckan.

Yoga nidra

Om Yin är en relativt okänd form av yoga så är nog Yoga nidra än mer okänd. Yogaformen kan också kallas yogisk sömn och är en form av djup avslappning. Själva “passet” genomförs helt och hållet i positionen savasana, död mans position. Ordet Nidra är, förstås, sanskrit och betyder just Sömn. Yoga Nidra brukar också, förutom yogisk sömn, kallas den sömnlösa sömnen då övningen framkallar ett twilighttillstånd. Alltså ett tillstånd av djup avslappning där kroppen “sover” medan medvetandet fortfarande är vaket.

Det vetenskapliga namnet för detta tillstånd är alfatillstånd eftersom hjärnvågorna förändras. Syftet är att framkalla djup avslappning och man påstår att ett Yoga Nidra-pass på 20 till 30 minuter motsvarar 3 timmars sömn. Nu ska dock inte metoden användas som ersättning för sömn men kan fungera bra för de som lider av sömnsvårigheter eller trötthet under dagtid. Avslappningen frigör även hormoner som lidrar smärta vilket innebär att metoden kan leda till minskad smärta och ett extra plus är ju att vem som helst kan utöva den oavsett rörlighet.

Om du bekantat dig med olika typer av yoga är sannolikheten stor att du stött på flera olika varianter som kan vara mer eller mindre förvirrande för nybörjaren. I dagsläget finns många olika skolor inom yoga där vissa har mycket strikta regler för vad som får ingå i just den formen av utövandet medan andra har en mer avslappnad syn på vad som är tillåtet eller inte. Tidningar som Yogaworld är en bra källa för den som vill ha mer information inom området.

Men vad är då skillnaden mellan Bikram- och Hot yoga? Båda utövas ju i varma och fuktiga utrymmen. Borde det inte betyda att det är samma sak? Riktigt så enkelt är det inte. Bikramyoga är en mycket speciell form av yoga med mycket specifika övningar som alltid utförs i en och samma sekvens. Bikramyoga innehåller alltid 26 olika övningar och sedan 2 andningsövningar för en total tid på 90 minuter. Temperaturen i rummet ska alltid vara 40 grader och luftfuktigheten måste hålla 40 %. Läraren är dessutom utbildad av yogans skapare och måste vara ansluten till dennes förening för att få kalla sig Bikramstudio.

Hot yoga är en utveckling ur Bikramyogan. Denna innehåller inte några särskilda övningar utan det är upp till varje lärare att själv välja ut passande övningar för klassen. Rummets temperatur och luftfuktighet kan variera stort men vanligt är en temperatur på mellan 27 och 38 grader. Studion behöver inte vara ansluten till någon särskild förening utan fungerar som vilken yogastudio som helst.

Hathayoga är den typ av yoga som är allra vanligast här i väst. Med andra ord är det så att om någon säger att de går på yoga är det troligen någon form av hathayoga som utövas. Hathayoga finns också i flera varianter där varianten flow blivit populärt under senare år. I flow utförs rörelserna snabbare och i sekvenser istället för att man vilar i varje ställning separat under en längre period.

Hathayoga är också en mycket filosofisk variant av yoga där man genom att träna kroppen också kommer inverka på sinnet. Meningen är att skapa balans mellan kropp och själ för hälsa och välmående. Själva ordet Hatha är hämtat från sanskrit och är en sammanskrivning av två olika ord. Ha – som betyder sol och Tha – som betyder måne. Eftersom hatha i sig handlar om att bringa balans och stabilitet utförs rörelserna i långsammare än i många andra former av yoga, även när man ägnar sig åt flow-varianten. Typiskt för hatha är också att asanas (ställningarna) växlas med andningsövningar och meditation för att skapa balans mellan kropp och psyke.

Hatha är med andra ord inte yogan för den som är ute efter snabba rörelser och mycket styrka utan passar bättre för den som vill ha en stillsammare form av träning.